Nu ska ni få höra!
Idag var jag på en liten övningskörningstur med grannen min och var på väg upp på Bodenvägen och stannade framför stop-skylten som sig bör. Bakom mig ställde sig en stor, finsk långtradare alldeles för nära. Så plötsligt blev det klart och jag skulle köra. Cirka 20 cm fram kom jag, stopp sa motorn och en sekund senare sa det brak baki bilen. Den fina lilla stora långtradaren hade kört min grannes lilla röda bil rakt upp i baken. Åhej åhå...
Grannen min, som likt min far kan ha ganska högt temperament rätt sak va rätt, sprang ut ur bilen och började skälla ut den finska chauffören. Men inte ett ord svenska kunde han, och inte det minsta ord engelska för den delen heller så då kan ni förstå att det blev ganska jobbigt. Och denna Bodenväg ska ni veta, den är ganska trafikerad så bakom långtradaren kom en hel del bilar och på vägen kom än fler.
Till slut kom i alla fall min finsktalande far dit i högsta fart och vi lyckades reda ut situationen. Polisen kom dit och sa hej och vi chaufförer fick blåsa. Ojoj, nitton år, inga hår och inte ens ett körkort och redan blåst hos politien. Inte är det lätt inte. Allt löste sig och istället för att vara hemma klockan sex som planerat så var vi hemma klockan åtta.
Jaja, då har jag gjort bort en trafikolycka så behöver jag väl inte vara med om så många fler men usch så förbannad jag var på denna korkade, finska lastbilschaufför. Dum dum dum! Nu är ju min övningskörningsbil trasig!
3 kommentarer:
Men se det så här:nu har du gjort bort krashen så då kan det bara bli bra.
hur gick teorin btw?
Det lät ju ganska jobbigt och trassligt... Men det blev en bra historia som du kan berätta för dina barn och barnbarn och andra, och sådana är fina att samla på!
Precis så jag tänker!
Och Johan, jag klarade teorin! Bara uppkörningen kvar! Och den kommer jag klara galant, har jag bestämt
Skicka en kommentar