Nu är det helt enkelt så att jag inte bör närma mig Lenas bil, alltså den jag krockade med förra veckan.
Tidigare idag skulle jag och mamma köra bilen in till stan för att lämna den på verkstaden. Innan vi kommit ut på E4 ville mamma spänna om kofångaren som hängde och släpade i marken. Jag följde med ut för att hjälpa henne. När jag skulle spänna fast den släppte spännbandet (alltså ett sånt där elastiskt snöre med en järnkrok i varje ände) och den övre kroken träffade mig rakt i pannan. Och vilken smäll!
Jag satte handen för där det smällde, tappade balansen och satte mig ner bakom bilen och ögonblicket senare forsade det blod. Det rann ner med håret och ner för handen och droppade ner på marken och på mina fina, gröna byxor...
Någon minut senare svängde en bil in som då hade sett vår kvaddade bil och mig sitta och blöda på marken så de trodde ju att nåt riktigt allvarligt hade hänt. Men nä, så farligt var det inte. Ett centimeterstort jack i pannan har jag i alla fall och huvudvärken från helvetet.
Och läkaren på vårdcentralen sa att blåmärket jag kommer få kommer rinna ner för halva ansiktet. Jippiyey!
4 kommentarer:
Oj, herreminje. Men snart kanske du har fått din del av bilolyckor, så du kanske slipper sånt sen!
Då blir du ju smurf ju! Men vilken otur,aj, stackars dig. Hoppas du får tur med bileriet i den närmaste framtiden då.
men klarade du kortet då?
jag har ingen mobil längre så jag kan inte smsa och fråga som jag skulle vilja..
Jag klarade inte kortet. "Felplacering vid vänstersväng" var anledningen. Förbannat löjligt säger jag.
Skicka en kommentar